Biodiversitetsfrämjande skötsel

Hitta tillbaka till biodiversitetsprogrammet

Aktiv skötsel som gynnar biologisk mångfald

Biodiversitetsfrämjande åtgärder använder vi som ett samlingsbegrepp för alla naturvårdande skötselåtgärder, allt från åtgärder som görs i det vardagliga arbetet i produktionsskog, till åtgärder som görs i avsatt skog för att förstärka eller utveckla naturvärden.

I samband med avverkning skapar vi högstubbar och placerar ut minst 10 träd per hektar på lämpliga ställen i syfte att skapa framtida naturvårdsträd. Vi utvecklar och gynnar lövträd genom röjning och plockhuggning, främst av gran i kantzoner mot vatten.

Vid röjning och gallring säkerställs, om möjligt, att minst 10 % av beståndet utgörs av lövträd efter åtgärd. Samtliga trädslag och buskarter som finns på trakten före åtgärd ska också finnas kvar efter. I samband med gallring friställs fem lövträd i genomsnitt per ha. När vi röjer värnas hänsynslöv, det vill säga alla lövträdslag utom björk.

”Utvecklad tallhänsyn” är en hänsynsmodell som tillämpas i talldominerade bestånd med förhöjda naturvärden eller i bestånd med stor naturvårdspotential. Kärnan i modellen är aktivt skapande av död ved i exponerade lägen. Andra inslag i modellen är katning av träd, så kallad veteranisering, samt naturlig föryngring under fröträd med bara ytlig markberedning för att gynna och bevara kontinuitetskrävande marksvamp. Detta innebär att modellen i vissa situationer motsvarar kontinuitetsskogsbruk.

Modellen ”Utvecklad tallhänsyn” utgör basen för den hänsyn som tillämpas i vår satsning på Raggbock (Tragosoma depsarium). Modellen kan tillämpas med olika ambitionsnivå i en mängd olika objekt som är i behov av störning, allt från bestånd med måttliga naturvärden till avsatta skogar med höga värden. Hittills har ”utvecklad tallhänsyn” bedrivits på försöksnivå på vår egen mark.

Utöver detta gör vi en mängd andra aktiviteter för att främja biodiversitet. Dessa beskrivs inom de övriga kapitlen i biodiversitetsprogrammet.

Hör gärna av dig till oss!

Inom generell hänsyn ska vi till 2030:

  • skapa funktionella kantzoner mot vatten genom att möjliggöra lövetablering i föryngringsfasen samt ungskogsröja och förröja så att lövdominans skapas där förutsättningar finns.
  • friställa naturvärdesträd av tall och löv i tidigare lämna hänsyn samt ska skapa exponering av död ved och lämnade trädgrupper på torr och frisk mark.
  • i samband med förröjning lämna så kallade “Mesgrupper”, det vill säga grupper med rik underväxt i syfte att utveckla och bevara lämpliga småfågelhabitat i produktionsbestånd. Målsättningen är att lämna minst en mesgrupp per hektar i de bestånd som förröjs inför gallring. Vi planerar att samverka med ideella organisationer för att ta fram konceptet.
  • aktivt skada träd, så kallad ”veteranisering”. Åtgärden göras i samband med slutavverkning på tall och björk som inte redan utvecklats till naturvärdesträd. Syftet är att skada, men inte döda träden eftersom skadade träd är ett bristhabitat i dagens produktionsskogar. Målsättningen är att skada i genomsnitt ett träd per hektar i samtliga slutavverkningar.

Inom frivilliga avsättningar ska vi till 2030: 

  • öka planerad bränning med 20% årligen. Det innebär en ökning från ca 400 till 500 ha per år i genomsnitt över en femårsperiod. Bränningen ska ske inom våra utpekade bränningslandskap. I de fall spontana bränder uppkommer inkluderas det i den totala mängden bränd areal.
  • Vi vill använda skötselmodellen ”Utvecklad tallhänsyn” på minst 200 hektar.

Inom områden med kombinerade mål ska vi till 2030: 

  • öka vår kunskap kring hyggesfritt skogsbruk genom att delta aktivt i projektet Hyggesfritt skogsbruk i Skogsforsks program Adaptivt skogsbruk. Vi vill därefter applicera den nya kunskapen på skötseln av egen skog. Vi kommer att testa hyggesfritt skogsbruk på 200 hektar årligen. I forskningssamverkan med SLU vill vi utvärdera nyttan av hyggesfritt skogsbruk. Utifrån vad vi lärt oss kommer vi att ta fram instruktioner för ett urval av hyggesfria metoder.

Hela biodiversitetsprogrammet

Vårt biodiversitetsprogram innehåller 5 fokusområden med totalt 31 konkreta åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i vårt markinnehav

Tillbaka till biodiversitetsprogrammet
woodpecker on pine tree

Arter och livsmiljöer

En paraplyart är en djur- eller växtart som lever i ett område med många andra känsliga arter. Paraplyarten har väldigt specifika krav på sin livsmiljö, så genom att gynna den gynnas också många andra arter. Här får du veta vilka fem paraplyarter vi valt att fokusera på.

Aktiviteter och mål till 2030

Miljöhänsyn vid avverkning

Vårt skogsbruk bygger huvudsakligen på trakthyggesbruk. Här kan du läsa om vilka hänsyn vi tar till naturvärden före, under och efter avverkning.

Läs mer
motaggsvamp

Frivilliga avsättningar

Frivilliga avsättningar är ett sätt att skydda områden i våra skogar som har höga naturvärden. 

Läs mer