Lövskogar och lövinblandning

Tillbaka till biodiversitetsprogrammet

Lövskogar är viktiga eftersom många arter är knutna till eller helt beroende av lövträd. Många av de arter som är hotade är beroende av ädellövskog men även andra lövträd kan hysa hotade arter.

Idag är lövdominerade skogar en bristbiotop på grund av att det tidigare spontant uppstod lövrika biotoper som en följd av bränder. Idag begränsar vi bränder och därför uppkommer inte dessa lövområden naturligt i samma utsträckning längre. Den skötsel som bedrevs fram till den nya skogsvårdslagen kom 1994 har också bidragit till att minska omfattningen av lövskogar.

Ytterligare bidragande orsak till att lövskogar är en bristbiotop i vårt landskap är ett högt betestryck från framför allt älg. Ett hårt betestryck minskar möjligheten för RASE (Rönn, Asp, Sälg och Ek) att bli trädbildande. RASE anses särskilt viktiga för den biologiska mångfalden.

Redan påbörjade aktiviteter

  • Vi har idag som mål att fram till 2065 uppnå 5 % lövdominerade bestånd på vårt innehav. Detta gör vi genom naturlig föryngring av björk samt genom riktad röjning och gallring, där vi gynnar lövet genom att ta bort konkurrerande barrträd.
  • Vi har en strategisk plan i vilken vi har pekat ut 13 lövlandskap där vi anser att lövskogar fyller störst funktion inom vårt innehav.
  • Lövsumpskog och ädellövskog är prioriterade områden för frivilliga avsättningar och triviala lövsumpskogar lämnas generellt som naturvårdshänsyn.
  • I röjning och gallring strävar vi alltid mot att uppnå minst 10% lövinblandning.
  • Lövområden skapas också för att gynna vitryggig hackspett, detta beskrivs närmare under avsnittet arter.

Till 2030 ska vi också

  • aktivt delta i utveckling och förädling av björkfrö för att i framtiden kunna plantera förädlad björk. Målsättningen är att från 2025 plantera 350 ha årligen med förädlad björk på egen skog.
  • öka ambitionen för föryngring med björk genom att tidigarelägga uppfyllandet av målet 5 % lövdominerade bestånd från år 2065 till år 2050. Det innebär att vi istället för att ha som målsättning att årligen skapa 660 ha lövskog kommer målet nu bli att skapa 1 000 ha årligen. Majoriteten av de nya lövbestånden ska anläggas inom våra utpekade lövlandskap.
  • se till att rönn, asp, sälg och ek (RASE) har en gynnsam status på 10% av föryngrad areal. Det ska ske genom en effektiv älgförvaltning med målet att ha en älgpopulation som är i balans med foderresursen. Gynnsam status innebär att RASE, där de förekommer, ska ha en höjd som är minst lika hög som medelhöjden hos barrträden i omgivande bestånd.
  • prova plantering av ädellöv på egen mark samt utvärdera föryngringsresultatet. Vi utesluter inte att det kommer att kräva inhängning av objekt. Detta ska ske i områden där ädellövträd naturligt kan etablera sig.
  • ta fram en utvecklad hänsynmodell för lövträdslag till 2030. Det primära syftet är att skapa en skötselmodell för lövskogarna i våra utpekade lövlandskap. Modellen ska dock även kunna tillämpas i andra lövbestånd, i så väl avsatta som brukade skogar. Exempel på åtgärd som kan komma att ingå i hänsynsmodellen är aktivt skapande av lövdominerade brynmiljöer.
  • öka andelen lövträd i våra skogar från 6,7% till 10% till 2050 genom ovanstående aktiviteter.

Hör gärna av dig till oss!

Hela biodiversitetsprogrammet

Vårt biodiversitetsprogram innehåller 5 fokusområden med totalt 31 konkreta åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i vårt markinnehav

Tillbaka till biodiversitetsprogrammet

Biodiversitetsfrämjande skötsel

Hur ska vi bäst sköta våra skogar för att ge så bra förutsättningar som möjligt för biologisk mångfald? Naturvårdsbränning, lämnade kantzoner mot vatten eller att medvetet skada enskilda träd kan vara helt avgörande för många arter.

Aktiviteter och mål till 2030

Död ved

Död ved fyller viktiga funktioner för många skogslevande arter, främst insekter och svampar. Av de skogslevande arterna på rödlistan är 40% knutna till död ved. Vi har höjt ambitionsnivån rejält för att skapa död ved. Vill du veta hur?

Aktiviteter och mål till 2030