Död ved är avgörande för många arter

Död ved fyller viktiga funktioner för många skogslevande arter, främst insekter och svampar. Av de skogslevande arterna på rödlistan är ca 40% knutna till död ved. I ett tidigare obrukat landskap var mängden död ved betydligt högre än i dagens skogar. I dag har vi i snitt 8,5 m³ död ved per hektar.

Sedan mitten av 1990-talet har vår ambition varit att värna all död ved vid skogliga åtgärder. Uppföljningar visar dock att det fortfarande uppkommer vissa skador på död ved vid avverkning. I avverkningarna skapar vi död ved i form av minst tre högstubbar per hektar. Vi avstår även från att upparbeta vindfällen i lämnad hänsyn. I samband med naturvårdsbränningar skapas också död ved.

Skapande av död ved är ett viktigt inslag i skötselmodellen ”Utvecklad tallhänsyn” (beskrivs vidare under kapitlet om biodiversitetsfrämjande åtgärder) vilken testats inom flera områden på vårt innehav. I sandödle- och vitryggsområden skapas död ved aktivt. I vitryggsområdena sker detta genom ringbarkning och högkapning av löv, framförallt björk.

Till 2030 ska vi också

• Öka mängden död ved på all mark. Målsättning under uppbyggnad.
• säkerställa att det finns minst 20 m³ död ved per hektar inom samtliga optimalbiotoper för vitryggig hackspett, om förutsättningar finns för att långsiktigt upprätthålla bildandet av död ved.
• utveckla och testa effektiva metoder för att skapa, placera och värna död ved på lång och kort sikt, samt implementera metoderna till 2030. Följande frågeställningar kommer exempelvis kunna ingå; död ved jämnt utspridd kontra koncentrerad på objekt och landskapsnivå, val av marberedningsmetod, anpassning av plantering och skötsel i anslutning till hänsynsområden med död ved.