Ta vara på riset 

Värdet i grenar och toppar

Grot - grenar och toppar - är det största och viktigaste energisortimentet från skogen. Tidigare tillhörde groten restprodukt från avverkningen som lämnades kvar i skogen. Idag är det ett etablerat sortiment, tillsammans med sågtimmer och massaved. Grot passar att ta ut i många typer av slutavverkningar och ger dig en intäkt som många gånger kan motsvara investeringen för markberedningen som kommer efter.

Rätt Metod ger mer grot

När du ger oss ett avverkningsuppdrag sker det enligt arbetsmodellen Rätt Metod, som säkerställer noggrann planering, minimala körskador och maximalt grotuttag från de delar av området där det är möjligt. Uttag av grot behöver anmälas till Skogsstyrelsen i samband med avverkningsanmälan.

Så här går det till att ta vara på grot

  1. För att grot ska hålla hög kvalitet anpassas avverkningen redan från början. Riset som ska flisas får inte innehålla jord eller sten och därför är det viktigt att inga maskiner kör på riset.
  2. Groten ska vara så torr som möjligt när den kommer till mottagaren för eldning. Grothögarna ligger därför på tork i luftiga högar ute på hygget i ungefär ett år och det rika kvävet i barren stannar kvar och kommer åter till marken som näring.
  3. När högarna är torra skotas de till bilväg. Där läggs riset i en välta som täcks med papper som skydd mot regn och snö i väntan på flisning. Groten flisas sedan vid avlägget och transporteras till värmeverk för inmätning och förbränning.

Ytterligare ett energisortiment

Bränsleved eller brännved som det också kallas, består i huvudsak av rötskadad gran. I de flesta granavverkningar finns ofta en del bränsleved av granvirket som har större andel röta än vad som tillåts i massaveden.

Hör gärna av dig till oss!

Nyfiken på bioenergi?

Genom att ta vara på grot omvandlas de enorma energimängderna i trädens grenar och toppar till grön, förnybar värme. Bra för hushållen och bra för miljön!

Mer om Stora Enso Bioenergi

Rätt metod för skonsam avverkning

Genom att förplanera avverkningsområdet noga, både via digitala kartor och på plats i skogen, kan vi avgöra var marken bär som bäst, för både maskiner och virke. Körvägar, överfarter och känsliga områden märks ut i kartunderlaget till maskingruppen. På så sätt kan vi välja rätt vägar för virket med så liten markpåverkan som möjligt.  

Läs mer om Rätt metod här