Ta vara på riset från din skog

Att ta ut grenar och toppar, grot, när du gör en avverkning lönar sig. Det skapar både hållbar energi och ger dig som skogsägare en intäkt som exempelvis kan finansiera markberedningen.

Förr var grot en restprodukt som ofta lämnades kvar i skogen, men nu används det på flera olika sätt. Dels läggs riset på marken där skogsmaskinerna ska köra, för att minska markpåverkan och dels kan riset flisas och transporteras till värmeverk, där det producerar el och värme. 

Den gröna omställningen i samhället har bidragit till att efterfrågan är stor på grot. Ett lastbilslass med flis kan ge 100 000 kWh, det motsvarar uppvärmning och el till fem villor på ett år, berättar Per Olsson, grot-koordinator på Stora Enso.

Vad krävs då för att man ska kunna ta ut grot i samband med avverkning?
– Man kan ta ut grot på de allra flesta marker, förutom de marker som är extremt magra. Avverkningen bör vara minst en hektar stor för att du ska kunna plocka ut grot och man brukar räkna med att man kan ta ut grot en gång per omloppstid, berättar Per Olsson.

Att ta ut grot ingår i Stora Ensos koncept Rätt metod. Det innebär att när du tar hjälp av Stora Enso med avverkningen är det stort fokus på att körskadorna ska minimeras.
Dessutom tar man ut grot i så stor utsträckning det är möjligt. Riset som ska flisas får inte innehålla jord eller sten och därför är det viktigt att inga maskiner kör på riset. Den tillredda groten ska normalt alltid ligga och barra av sig innan det transporteras i väg, så att näringen från barren återförs till marken.

Groten ska vara så torr som möjligt när den kommer till värmeverket.
– Därför ligger grothögarna på tork i luftiga högar i ungefär ett år efter avverkningen. När högarna har torkat och transporterats till en väg täcks de med papper i väntan på flisningen. Groten flisas direkt på plats för att sedan transporteras vidare till ett värmeverk, berättar Per Olsson.

Hur mycket betalt du som skogsägare får för att ta ut grot varierar, men man brukar kunna räkna med att du får några tusenlappar per hektar, något som brukar kunna finansiera markberedningen.
– En annan fördel är att det blir mycket lättare att markbereda när riset är borta. Du skapar bra förutsättningar för nya plantor. Sedan bidrar du ju dessutom med fossilfri energi, avslutar Per Olsson.