Skogsägare vågar testa nytt

Virkesköparen Joakim Danielsson på Stora Enso är utbildad i hyggesfri avverkning. Nu har han skrivit kontrakt med fyra privata skogsägare i Dalarna som vill testa metoden.

Tidigare var det framför allt yngre som visade ett intresse för hyggesfria metoder, men nu finns det ett intresse i alla ålderskategorier.

– Även många äldre skogsägare är nyfikna och vill veta mer, säger Joakim.

Fyra skogsägare ska påbörja en hyggesfri avverkning med hjälp av Stora Enso i höst.

– Skogsägarna har haft lite olika anledningar till att avverka hyggesfritt, någon har velat behålla delar av sin gamla skog, någon annan har velat avverka och samtidigt öka den biologiska mångfalden. Men gemen­samt för alla är viljan att testa något nytt i sin skog, säger Joakim.

Vilka är fördelarna med hyggesfri avverkning?

– Som skogsägare får du en jämnare avkastning. En slutavverkning kanske ligger 70 år bort, medan en hyg­gesfri avverkning ger en intäkt vart tionde till femtonde år. Du slipper också kostnader för markberedning och plantering, eftersom föryngringen sker naturligt. Sedan kan du öka mångfalden i din skog, men samtidigt sköta om den.

Och nackdelarna?

– Eftersom du inte avverkar alla träd, får du mindre betalt än om du skulle ta ned alla träd på en gång, även om ekonomin blir densamma på lång sikt. Det är väl också det som gör att många är skeptiska till metoden, man tjänar mindre pengar vid ett enskilt tillfälle. Jag förstår att det gör att man blir tveksam, många lever på sin skog. Men man behöver inte välja det ena eller det andra. En del av skogen kan man avverka som vanligt, men en annan del av skogen kanske har stora potential att öka sina naturvärden och lämpar sig jättebra för en hyggesfri avverkning.

Hur går man till väga rent praktiskt om man vill avverka hyggesfritt?

– Du kontaktar din virkesköpare som kan berätta mer om hur den här metoden fungerar.

Själva processen är lik en vanlig avverkning. Vi använder oss av samma kunskaper om hur träd och skog funkar, vi skriver ett kontrakt med skogsägaren och vi kan använda samma skogsmaskiner. Men det är ett nytt sätt att tänka på.

Hur går själva avverkningen till?

– Man väljer ut fina, grova timmerträd och plockar ut tre till fem träd i ett område. Sedan åker man vidare 20–40 meter och plockar några nya träd. Det är en annan metod än vad vi är vana vid, då man tar ned alla träd, oavsett dimension. Det här kräver lite mer av maskin­förarna och är ett annat sätt att jobba på. Landskapet styr var uttaget kommer att ske. Ibland utnyttjar vi redan naturliga luckor och öppnar dem lite mer.

I ljusluckorna där man gjort uttagen kommer sedan en naturlig föryngring ske. På så sätt styr skogen själv över vilka trädslag som kommer växa i skogen. Det skapar ett varierat skogslandskap. De träd som inte trivs i skogen kommer att dö och de andra växer sig starka. Ofta kommer de trädslag som gillar ljus växa först i luckan. Det kan vara björk eller tall till exempel och under dem kan granen växa.

– Tanken med metoden är att ha en skog som rymmer både gamla och unga träd. Det kommer sannolikt öka mängden tätvuxet virke som kan vara bra till snickerier. Metoden skapar en mosaik i skogen med träd i blandade åldrar och olika trädslag. På så sätt sprids riskerna mer än om man exempelvis bara har granskog, som riskerar att utsättas för granbarkborre.

Vad finns det för utmaningar med hyggesfri avverkning?

– I höst drar vi igång maskinerna som ska avverka hyggesfritt på privata skogsmarker. Det är ett nytt sätt att jobba på, så självklart kommer vi få testa oss fram för att hitta det optimala upplägget. Vi kommer säkerligen möta utmaningar. Men det känns väldigt spännande att testa och roligt att vi kan erbjuda markägarna olika alter­nativ, beroende på vad de har för mål med sin skog.