Miljöhänsyn vid avverkning
När en skog avverkas behöver hänsyn tas till natur-, kultur- och vattenmiljöer. Miljöhänsyn vid avverkning handlar om att bevara viktiga livsmiljöer för växter och djur, skydda mark och vatten samt värna om kulturhistoriska lämningar. Genom god planering och anpassade åtgärder kan virkesproduktion kombineras med hänsyn till skogens biologiska mångfald och andra värden.
Vad innebär miljöhänsyn vid avverkning?
Miljöhänsyn är de åtgärder som görs före, under och efter en avverkning för att minska påverkan på naturen. Hänsynen anpassas efter skogens förutsättningar och de värden som finns på platsen.
Det kan handla om att:
- lämna kvar träd och död ved
- skydda områden med höga naturvärden
- bevara kantzoner mot sjöar, vattendrag och våtmarker
- undvika markskador
- skydda kulturmiljöer och fornlämningar
- skapa förutsättningar för biologisk mångfald även efter avverkningen
Målet är att skogsbruket ska kunna bedrivas samtidigt som viktiga miljövärden bevaras och utvecklas.
Varför är miljöhänsyn viktigt?
Skogen är livsmiljö för tusentals arter. Många av dem är beroende av gamla träd, lövträd, död ved eller ostörda miljöer.
Miljöhänsyn bidrar till att:
- bevara biologisk mångfald
- minska påverkan på sjöar och vattendrag
- skydda markens funktion och produktionsförmåga
- bevara kulturhistoriska värden
- skapa variation i skogslandskapet
För skogsägaren kan god miljöhänsyn också bidra till att skogen uppfyller krav enligt lagstiftning och certifieringssystem som FSC® och PEFC™.
Hur planeras miljöhänsyn inför en avverkning?
Innan en avverkning genomförs görs en planering där området gås igenom för att identifiera olika hänsynsobjekt.
Inventering av naturvärden
Vid planeringen uppmärksammas exempelvis:
- äldre eller grova träd
- lövträd med höga naturvärden
- död ved
- nyckelbiotoper och andra värdefulla biotoper
- fågelbon och andra känsliga livsmiljöer
Resultatet används för att anpassa avverkningen.
Hänsyn till vatten
Vattenmiljöer är ofta känsliga för körskador, sediment och förändringar i ljus- och temperaturförhållanden.
För att minska påverkan lämnas ofta:
- skyddszoner mot vatten
- buskar och träd längs strandkanter
- naturliga kantzoner kring våtmarker
Syftet är att bevara vattenkvaliteten och livsmiljöer för arter som är knutna till vatten.
Hänsyn till kulturmiljöer
Gamla torpgrunder, kolbottnar, fångstgropar, stenmurar och andra kulturhistoriska lämningar är en del av skogens historia.
Dessa områden markeras och skyddas vid planering och genomförande av avverkningen.
Vilka träd lämnas kvar efter avverkning?
Vid en slutavverkning lämnas normalt träd och grupper av träd kvar för att skapa livsmiljöer och strukturer i det nya skogslandskapet.
Exempel på hänsynsträd är:
- grova tallar
- gamla lövträd
- sälg, asp och rönn
- träd med håligheter
- döda stående träd
Hänsynsytor kan också lämnas där naturvärdena är särskilt höga. Dessa områden ger skydd, mat och boplatser för många arter även efter att avverkningen är genomförd.
Så anpassar skogsbruket för att minska risken för markskador
Markskador kan uppstå när tunga maskiner kör på blöta eller känsliga marker.
För att minska risken används bland annat:
- planerade körstråk
- risning av stickvägar
- broar eller överfarter vid vattendrag
- anpassning efter markförhållanden och väder
Mindre markpåverkan ger bättre förutsättningar för både återväxt och vattenmiljöer.
Miljöhänsyn är en del av hållbart skogsbruk
Ett hållbart skogsbruk behöver ta hänsyn till både ekonomiska, sociala och ekologiska värden.
Miljöhänsyn vid avverkning är därför en naturlig del av dagens skogsbruk. Genom att bevara viktiga naturmiljöer och skydda vatten och kulturvärden kan skogen fortsätta ge nytta för både markägare och kommande generationer.