Våra skogsbruksmetoder

Skogsbruk handlar om att fatta beslut som påverkar skogen under lång tid. Det som görs idag påverkar hur skogen ser ut om 20, 50 eller 100 år. Därför bygger vårt skogsbruk på kunskap, långsiktig planering och metoder som anpassas efter markens förutsättningar och skogsägarens mål. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med skogsskötsel, olika skogsbruksmetoder och den hänsyn som tas längs vägen.

Skogsbruk genom hela skogens livscykel

En skog utvecklas under lång tid. Under en omloppstid genomgår den flera olika faser där olika åtgärder hjälper träden att växa och utvecklas. Arbetet börjar ofta med föryngring genom plantering eller naturlig föryngring. Därefter följer röjning och gallring för att ge de bästa träden mer utrymme. När skogen nått sin mogna fas genomförs en slutavverkning och en ny generation skog etableras.

Varje åtgärd har ett syfte. Röjning minskar konkurrensen mellan unga träd. Gallring ger kvarvarande träd bättre tillgång till ljus, vatten och näring. Slutavverkning skapar förutsättningar för en ny skogsgeneration.

Våra metoder

Det finns inte en metod som passar överallt. Marksammansättning, trädslag, naturvärden och skogsägarens mål påverkar hur skogen bäst sköts.

Trakthyggesbruk

Den vanligaste metoden i Sverige är trakthyggesbruk. Det innebär att ett område avverkas när skogen är mogen och att området därefter återbeskogas genom plantering eller naturlig föryngring. Metoden används i stora delar av landet eftersom den ger goda förutsättningar för att etablera ny skog under svenska förhållanden.

Trakthyggesbruket brukar gå till som följande:

Markberedning: Innan plantering förbereds marken för att ge de nya plantorna bättre förutsättningar att växa och överleva. Markberedningen minskar konkurrerande vegetation och risken för angrepp av snytbagge. Vi är noga med att inte köra sönder död ved som lämnats vid avverkningen. Vi markbereder heller inte i kantzoner och hänsynsytor.

Plantering: Hur en skog ska föryngras bör man planera redan innan man slutavverkar. Plantering är den vanligaste metoden. Vi väljer trädslag efter markens förutsättningar och planterar på platser där plantorna får goda möjligheter att växa.

Röjning: När ungskogen nått ungefär brösthöjd röjs träd av sämre kvalitet och klenare träd bort. Det ger de kvarvarande träden bättre förutsättningar att växa. Under röjningen ser vi till att spara löv eftersom vi vill att det ska bli mer lövträd i våra skogar. Vi värnar också om de lite mer ovanliga arterna som till exempel fågelbär och hassel.

Gallring: Vid gallring tar vi bort träd av sämre kvalitet för att ge de kvarvarande träden mer utrymme att växa. Miljöhänsynen under gallringen innebär att ta hänsyn till mark och vatten och de arter som finns på platsen. Till exempel undviker vi körskador genom att skapa bra överfarter över vattendrag och i gallring av grövre bestånd skapar vi minst tre högstubbar per hektar.

Slutavverkning: innebär att man tar bort nästan alla träd på ett begränsat givet område, för att sedan ersätta med en ny skogsgeneration. Då är skogen mellan 60 och 100 år gammal, beroende på var i landet den växer. Vid slutavverkningen tas både miljöhänsyn och hänsyn till kultur- och fornlämningar. Innan avverkningen görs en noggrann planering av området och exempel på hänsyn som tas är att evighetsträd och högstubbar lämnas samt att kantzoner skapas mot vattendrag och andra ägoslag.

Alternativa skötselmetoder

På vissa marker kan alternativa skötselmetoder vara aktuella. Vilken metod som passar bäst beror på platsens förutsättningar och vilka mål som finns för fastigheten. För vissa skogsägare kan det exempelvis vara viktigt att prioritera särskilda naturvärden, landskapsbild eller andra värden utöver virkesproduktionen. Vi tror inte på samma lösning överallt. Målet är att välja rätt metod på rätt plats.

Läs mer om vår tjänst Alternativa skötselmetoder.

Kunskap är grunden för skogsbruket

Skogen förändras ständigt. Nya forskningsresultat, förändrade klimatförhållanden och ökad kunskap om naturvärden påverkar hur skogsbruket utvecklas. Därför bygger vårt arbete på både praktisk erfarenhet och ny kunskap. Genom att följa upp utförda åtgärder och utveckla våra arbetssätt kan vi fortsätta förbättra metoderna över tid.Kunskap behövs i allt från val av trädslag och föryngringsmetod till hur hänsyn tas till vattenmiljöer, kulturmiljöer och biologisk mångfald.

Hänsyn är en del av metoden

Skogsbruk handlar inte bara om hur skogen sköts utan också om vilka hänsyn som tas under arbetets gång.
När åtgärder planeras tas hänsyn till bland annat:

naturvärden
vattenmiljöer
kultur- och fornlämningar
friluftsliv
markförhållanden
skyddsvärda arter

Målet är att skogsbruk och hänsyn ska fungera tillsammans i samma landskap.

Rätt metod på rätt plats

Stora Enso Skog har utvecklat arbetsmetoden Rätt Metod för att minska risken för markskador. Rätt Metod innebär att vi lägger större fokus på hur och var vi drar vägar för skogsmaskiner vid gallring och avverkning. På det viset undviker vi skador på marken som annars kan uppstå när fullastade skotare kör i skogen.

Det traditionella sättet att avverka en trakt är att skördaren följer ytterkanten, för att sedan lägga långa slag över området. Men för skotaren som ska köra ut virket är det inte optimalt, eftersom den måste passera områden med sämre bärighet.

Med Rätt Metod börjar skördaren istället hugga upp de så kallade basstråken som läggs i områden med bäst bärighet. De bär sedan den tyngsta trafiken och skotaren kan undvika fuktigare områden med full last. När vägen huggs upp läggs alla avverkade grenar och toppar på vägen och ger en väg som håller för många turer med fullastad skotare.

Rätt metod är ett koncept som en av våra duktiga maskinförare kom på och som sedan har utvecklats till den metod vi använder idag, och det är vi väldigt stolta över.

Hållbart skogsbruk kräver balans

Skogsbruket ska fungera över lång tid. Därför behöver flera perspektiv vägas samman i planeringen.Vi arbetar för att skogarna ska vara produktiva och växa bra samtidigt som hänsyn tas till naturvärden, vatten, människor och framtida generationers behov. Ekonomiska, miljömässiga och sociala värden behöver fungera tillsammans för att skogsbruket ska vara långsiktigt hållbart.

Här kan du läsa mer om hur vi jobbar med hållbart skogsbruk.