Såhär sköter vi skogen
Trakthyggesbruk
I Sverige används nästan uteslutande så kallat trakthyggesbruk, vilket betyder att skogen avverkas i sammanhängande områden och att man så snart som möjligt återbeskogar dem. På grund av det kalla klimat vi har i Sverige, så är trakthyggesbruk det i särklass bästa sättet på vilket ny skog kan växa upp igen, efter avverkningen. Det är även den ekonomiskt mest lönsamma och kostnadseffektiva formen för avverkning. Faktum är att trakthyggesbruk dessutom är den metod för avverkning som mest liknar skogens naturliga sätt att föryngra sig. Tidigare föryngrade skogen sig själv genom skogsbränder ungefär vart åttionde år, vilket alltså gav samma omloppstid för en skogsgeneration som vi idag har via trakthyggesbruket. I vissa sällsynta fall kan alternativa former av avverkning vara att föredra, till exempel på i magrare tallmarker eller låglänta granmarker.Klicka på plus för att läsa mer om varje steg:
Markberedning
- Innan man sätter nya plantor behöver marken beredas. Markberedning görs för att ge plantorna bra förutsättningar för att växa och överleva. Konkurrerande vegetation tas bort och den mörka jorden som kommer fram ger en varmare växtplats för plantan. När vi markbereder minskar vi också risken för angrepp av snytbagge, en insekt som gnager på barken på plantorna och orsakar att plantor dör.
- Vi tar hänsyn till miljön i alla åtgärder vi gör i skogen under en omloppstid. När det är dags för markberedning är vi noga med att inte köra sönder död ved som lämnats vid avverkningen. Vi markbereder heller inte i kantzoner och hänsynsytor.
Plantering
- Hur en skog ska föryngras bör man planera redan innan man slutavverkar. Det finns flera olika sätt att föryngra, men det vanligaste och i särklass bästa är plantering. Tack vare förädlade plantor är plantering nämligen den metod som ger bäst start på den nya skogen. Flera decennier av trädförädling har gett oss ett allt bättre plantmaterial, och faktum är att förädlade plantor som används vid plantering växer cirka 30 % bättre än de plantor som kommer från naturlig fröspridning i skogen.
- Vi planterar det trädslag som passar bäst på den aktuella marken och är noga med att placera plantorna på bra växtställen så att den nya skogen får en bra start.
Röjning
- Röjning bör göras när den unga skogen hunnit växa ungefär till brösthöjd, och innebär att man går in och tar bort träd av sämre kvalitet och klenare träd. Ungefär som när man gallrar bland morötterna i trädgårdslandet. Då går näringen till de fina träd som man vill ska växa sig stora. Att röja skog utförs manuellt med röjsåg, och efter arbetet lämnas allt nedsågat trä kvar i skogen så att näringen kan gå tillbaka till de kvarstående träden.
- Under röjningen ser vi till att spara löv eftersom vi vill att det ska bli mer lövträd i våra skogar. Vi värnar också om de lite mer ovanliga arterna som till exempel fågelbär och hassel.
Gallring
- Gallring betyder att man går in i skogen med maskiner och tar bort träd av sämre kvalitet. Detta gör man för att öka tillväxten bland de stammar som man lämnar kvar. Gallring kan göras flera gånger i samma skog, och normalt gallrar man första gången när skogen är cirka 30 år gammal. Tumregeln är att gallring i granskog ska göras när kronan närmar sig två tredjedelar av stammens fulla längd, och i tallskog när kronan närmar sig halva stammens längd. Vid gallringen tas alla bortplockade stammar tillvara, till skillnad från vid röjning.
- Miljöhänsynen under gallringen innebär att ta hänsyn till mark och vatten och de arter som finns på platsen. Till exempel undviker vi körskador genom att skapa bra överfarter över vattendrag och i gallring av grövre bestånd skapar vi minst tre högstubbar per hektar.
Slutavverkning
- Slutavverkning innebär att man tar bort nästan alla träd på ett begränsat givet område, för att sedan ersätta med en ny skogsgeneration. Avverkning sker när tillväxten kulminerar och lönsamheten är som störst. Då är skogen mellan 60 och 100 år gammal, beroende på var i landet den växer.
- Vid slutavverkningen tas både miljöhänsyn och hänsyn till kultur- och fornlämningar. Innan avverkningen görs en noggrann planering av området och exempel på hänsyn som tas är att evighetsträd och högstubbar lämnas samt att kantzoner skapas mot vattendrag och andra ägoslag.