Får du avverka i en nyregistrerad nyckelbiotop?

Får du avverka i en nyregistrerad nyckelbiotop?

Sedan 21 december 2021 nyregistrerar Skogsstyrelsen inte längre nyckelbiotoper. Samtidigt kan skogsägare begära att nyckelbiotoper registrerade efter den 27 juni 2019 avregistreras. Men vad betyder det för dig som skogsägare?

– Det här är inte helt lätt. Men förenklat kan man säga att även om en nyckelbiotop tas bort från Skogsstyrelsens register kan det finnas naturvärden som skogsägaren behöver ta hänsyn till. Eftersom Skogsstyrelsen inte nyregistrerar nyckelbiotoper blir det de virkesköpande aktörerna, som exempelvis Stora Enso, som behöver bestämma vilka åtgärder de kan genomföra och inte. En nyckelbiotop kan alltså fortsatt vara en nyckelbiotop, även om den blivit avregistrerad av Skogsstyrelsen, säger Maria Saxe, hållbarhetschef på Stora Enso Skog.

Om skogsägaren begär avregistrering av en nyckelbiotop på sin mark och sedan anmäler området för avverkning, vad kan hända då?

– Skogsägaren har ett ansvar för att ha kännedom om naturvärdena på sin mark och måste beskriva hur de ska skyddas när man gör anmälan om avverkning till Skogsstyrelsen. Om det visar sig finnas höga naturvärden så kan den samlade bedömningen innebära att området inte kan eller bör avverkas.

Stora delar av det svenska skogsbruket är certifierat idag. Det innebär att de virkesköpande aktörerna tagit på sig att avstå från åtgärder i nyckelbiotoper, oavsett om den är registrerad som nyckelbiotop eller inte. Avsteg från detta kan göras om åtgärden syftar till att höja naturvärdena.

Vilken hjälp kan skogsägare få med att göra bedömningar av naturvärden?

– De flesta virkesköpande aktörer brukar hjälpa till att både bedöma naturvärden och upprätta anmälan om avverkning. När vi hjälper skogsägare så gör vi en inventering för att få grepp om vilka naturvärden som finns i ett skogsområde och ger sedan rekommendationer efter det.

Hur ofta bedömer ni att man kan avverka även om det finns naturvärden på marken?

– Många gånger kan man genomföra en avverkning med ordinarie hänsyn, till exempel genom att skapa kantzoner mot vatten, spara trädgrupper med mera. Ibland visar sig naturvärdena på området vara så höga, att vi i linje med certifieringskraven inte kan avverka alls och ibland bedömer vi att man kan avverka delar av området eller att man anpassar avverkningen på olika sätt. I områden där naturvärdena visar sig vara för höga för avverkning försöker vi hjälpa skogsägaren att få ersättning genom någon av de skyddsformer som finns via framförallt Skogsstyrelsen.

Vilken roll har skogsägaren, virkesköpande aktör och Skogsstyrelsen här?

– I den tolkning som görs av lagstiftningen nu behöver den som brukar skogen kunna beskriva arter och konsekvenser för arterna på ett tydligare sätt än tidigare. Vi som virkesköpare behöver göra vår bedömning och blir ofta en hjälp för skogsägaren. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan eventuellt också fungera som samrådspartner för att planera anpassade åtgärder. Även om Skogsstyrelsen inte längre klassar områden som nyckelbiotoper, så kan man sätta vissa restriktioner för avverkning och rekommendera att spara särskilda områden. Sammanfattat så vilar det ett stort ansvar på skogsägaren, men det finns hjälp att få. Våra naturvärdesspecialister har hög kompetens i de här frågorna, ta vara på möjligheten till stöd och hjälp från dem, avslutar Maria Saxe.